VERKSAMHET

Teaterproduktion

Teater Dictat genomförde sin första teateruppsättning sommaren med Strindbergs Leka med elden som repeterades i Malmö och var en uppdatering av en slutproduktion på Fridhems folkhögskolas teaterlinje två år tidigare. Skådespelaren Catherine Jeppsson regisserade och när det gällde att ha etablerad erfarenhet med i projektet fylldes kvoten med råge av teaterveteranen Rune Bergmans medverkan. Föreställningen drog ut på en ambitiös friluftsturné med ett tjugotal föreställningar på sex spelplatser i västra och södra Sverige.


Rune Bergman kom att med van hand regissera Teater Dictats andra uppsättning, Mister Ernest av Oscar Wilde, som fick samma turnékoncept men nu fler föreställningar på nio platser.


Efter några år med teater i kyrkan gjorde Teater Dictat 2013 sin första Shakespeareuppsättning. I mötet med skådespelaren Sonja Lindblom uppstod stor inspiration och snart fanns ett trängande behov av att skapa nytt. Valet föll på “omöjliga” Titus Andronicus. Bland blodbad, lemlästningar och brutal matlagning fann Johan och Sonja vägen genom lek och humor: Sonja och Johan berättar den hiskeliga historien om Titus Andronicus av William Shakespeare. En enkel ramberättelsen om två naiva kulturarbetare fick omge Shakespeares förkortade pjäs. Och så berättades alltihop med hjälp av städredskap. Föreställningen spelades arton gånger i Lund och Malmö och på turné, en gång hela vägen till Kiruna.


2018 börjar Johan Svensson och Andreas Luukinen utveckla en queer riktning med en två veckor lång workshop på sommaren, Paria och Skavank//Richard III blir av Teater Dictats repertoar och hösten 2019 skapar Teater Dictat Apokalyps.


Konstnärlig metod

Teater Dictat arbetar utifrån en syn på teatern där skådespelarens funktion i uppsättningen är helt central. Skådespelarens personliga organism i teatern – kropp, psyke, historia, medvetet och omedvetet – är en källa till universell erfarenhet och därmed en första kreativ referenspunkt. Det är i skådespelarens medvetenhet om sig själv, i möte med materialet (text, berättelse, musik etc) och Den Andre (medspelaren, publiken) som det sker.

vad händer – egentligen?

Inspirerat av fenomenologin, via den gestaltterapeutiska traditionen, inhämtas information och kunskap om det sceniska skeendet genom frågorna: Vad händer i kroppen? Vad händer i relationen till Den Andre? Vad händer i mötet med materialet? Skådespelaren svarar an på detta och bidrar med svaret i arbetet. Därför är tunga inslag i det metodiska förarbetet: observation av den egna organismen – kropp, sinnen, känslor, tankar, impulser – dans/rörelse för att låta kroppens kreativitet och fantasi slippa ta omvägen via intellekt och analys, fördjupad kontakt för att odla och identifiera relationen och dess innehåll samt kontaktläsning, Svaren tas tillvara och tillåts  komma spontant i den struktur som skapas kring situationer och sammanhang i en föreställning.

det existentiella mötet

Utgångspunkten är idén att mötet mellan scen och publik människor är en existentiell punkt där människan får hjälp att tolka sig själv, sitt liv och sin värld. Detta möte kan vara mer eller mindre verkningsfullt och det är i tron på denna verkan som den konstnärliga metoden ska förstås.

en konstnärlig utvecklingstanke

Den konstnärliga processen har ett tydligt undersökande arbetssätt och söker svar på definierade frågor som ställs såväl till material, estetik, konstnärlig process, arbetsstruktur och skådespeleri. Frågorna kommer ur tidigare projekt och hanteras på flera håll i varje ny produktion, så väl i förberedelse, analys och i gemensam reflektion på golvet.

Kyrka och teater

Teater Dictat skapar teater som är specifikt anpassat för det kyrkliga sammanhanget. Med sin bakgrund inom kyrka och teologi var det en naturlig koppling att göra för Johan Svensson. 


2008 skrevs Människa under solen av Johan Svensson tillsammans med rutinerade skådespelaren Anne Johansson. Den regisserades av Elena Alexandrova, utbildad i Sankt Petersburg. På scen medverkade förutom Johan Svensson även Sofie Kuchler-Lundström. Föreställningen handlade om Kung Salomo, innehöll bl a texter ur Predikaren och undersökte hur den traditionella teaterns hantverk kan samverka med kyrkorummets laddade spelyta. Människa under solen turnérade till ett tjugotal kyrkor under åren efter premiären.


2010 skapade Johan Svensson och Catherine Jeppsson en uppsättning utifrån Jobs bok, under titeln Heligt mörker. Föreställningen fördjupade undersökningen av teaterns relation till den liturgiska spelytan. Även teaterns existentiella drag kom att bli tydligare här. 


Bland Mamres terebinter blev 2011 tredje projektet mot kyrkan. Här samarbetade Johan Svensson med jazzpianisten Rebecka Molander i en musikteaterföreställning med berättelser från den hebreiska bibelns som grund, varvat med jazztoner.


2013 gjorde Catherine Jeppsson och Johan Svensson Gå på vatten, en föreställning med Jesus-gestalten i centrum och texter från fr a Johannesevangeliet. Föreställningen levde fram till våren 2016 och rörde sig på många håll inom Svenska kyrkan.

teaterföreställningar för kyrkan

2008   Människa under solen


2010   Heligt mörker


2011   Bland Mamres terebinter


2013   Gå på vatten


2019   Apokalyps